Blog Image

Djurskyddet Bill & Bull

Simba får lälla

Solskenshistorier Posted on Wed, November 14, 2012 19:40:07

Här ser lilla Simba lite lugnare ut…han äter kattlälla med sked. Duktig!

Visst är han väldigt lik Miss Lucky!!? Ingen tvekan om släktskapet…

Det var Thomas Isaksson som hittade honom i snön och det är Mattias som sköter honom nu. Rätt ska vara rätt. Tack Thomas och Mattias! Såna killar gillar vi i Bill & Bull! smiley



Kissie!

Solskenshistorier Posted on Tue, June 12, 2012 22:51:26

Det här är Kissie som blev räddad ikväll. Jo, räddad kan jag skriva för hon har varit utan mat längen, instängd i mörker. Nu är hon i jourhem och ska krya på sig och ska få träffa farbror veterinären imorgon.

För att ha bott så eländigt så har hon ett glatt humör och otroligt pigg.

Följ Kissies “nya liv” här på bloggen.



Adopterad!

Solskenshistorier Posted on Sun, May 13, 2012 16:34:38

Alltid härligt när en kissemiss får ett alldeles eget hem och familj smiley

Lisas jourhem har bestämt att hon får bo permanent hos dom vilket betyder att Lisa nu inte längre finns att boka för adoption.

Grattis till vackra Lisa….



Miss Lucky/Sessan

Solskenshistorier Posted on Tue, December 06, 2011 11:11:52

Lilla Miss Lucky kom till Bill & Bull en måndag förmiddag. Det var två elever vid Staffangymnasiet som hittat henne. Det blev ilfart till ett jourhem via affären där man kan köpa mjölkersättning. Sen dess har allt gått bra för den lilla kissen.

Nu bor hon hos en snäll människa i Östanbo, nära katthemmet. Hon har det jättebra! Hon lever som en liten prinsessa och hon heter nu Sessan, minsann! Här ser ni henne på prinsesstäcket…

God morgon! tänker Sessan, visst är det roligt att dom kommer och hälsar på från katthemmet, men måste dom komma precis när jag tar min sköna middagsslummer??

Tja man får väl morna på sig och vara lite trevlig då…har dom nån mat med sig trosmiley?

Min nya matte säjer att jag är uppe om nätterna och stökar så att hon inte får sova. Ja då är det väl inte konstigt att JAG behöver en middagslur eller hur?

Så här såg jag ut första dagen hos Bill & Bull och efter första lälla-middan (gott). Vilket pyre vasmiley!!



Mer om Miss Lucky…

Solskenshistorier Posted on Sat, September 10, 2011 13:19:02

Just nu ligger Miss Lucky och sover och jourmatten har en lugn stund…Miss Lucky är en bäbis och det betyder mat o kiss o bajs dygnet runt. Och skrik. Och att bäras omkring.

Att vara ensam är ingen höjdare, tycker Miss Lucky. Den enda som duger förutom jourmatten är kompisen Loranga. Här sitter dom under den varma lampan, där brukar dom sova ibland.

Loranga är en LITEN katt, kanske 20 veckor gammal – då förstår ni hur LITEN Miss Lucky ärsmiley

Det var en elev vid Staffangymnasiet som hittade lillkatten. Hon hörde kattungeskrik – ja Miss Lucky kan verkligen skrika högtsmiley – och i ett buskage på skolområdet satt hon. Ingen annan katt i närheten. Eleven Hanna och hennes kille körde ut till Bill & Bulls katthem i Östanbo. Miss Lucky fick genast åka till ett jourhem och där fick hon mjölkersättning. Hungrig var hon…

Sen har det varit lite jobbigt för Miss Lucky (döpt av Hanna), hon har haft ont i magen i flera dagar men nu har det blivit bättre. Hon äter allra mest lälla (= välling = kattmjölksersättning) och så pyttelite kattungemat. Hon är hungrig för det mesta.

I övrigt är Miss Lucky en väldigt pigg och intelligent katt tycker jourmatten. Hon har till exempel rymt ut på bron en gång. Hon vet hur hon ska få mat (SKRIIIIK och KLÄTTER KLÄTTER UPPFÖR BYXBEN smiley).

Nu har Bill & Bull fått veta att Miss Luckys mamma och syskon (tre grå och en svart sägs det) finns på området kring skolan. Bill & Bull har polisanmält att Miss Lucky kommit in och har kontakt med människor som sett kattfamiljen. Det är ju inte meningen att små katter och okastrerade kattmammor ska gå ute i det fria utan ägare!



Miss Lucky

Solskenshistorier Posted on Sat, September 10, 2011 12:01:07

Miss Lucky är en kisse med både tur och otur.

Otur att hon inte längre kan vara med sin mamma och syskonen, tur att hon hittades eftersom hon var lämnad ensam.

Miss Lucky bor nu i jourhem hos Bill & Bull. Vi tror att hon kan vara ca 6-7 veckor gammal.



Det är inte bara katter..

Solskenshistorier Posted on Tue, July 19, 2011 16:23:02

Det är inte bara katter som kan vara ute på rymmen, det har jag (Mari) fått erfara idag.

Jag och en vän var på väg ut till Gammelsågen för att hälsa på hennes föräldrar, helt plötsligt får jag syn på en sköldpadda som traskar efter den asfalterade vägen.
STANNA! Hojtar jag till min vän som inte ens registrerade att det var en sköldpadda vi precis kört förbi, det är väl kanske som så att jag är lätt skadad efter att ha varit involverad i hemlösa katter så länge, så att hålla utkik efter rymlingar går som på rutin för migsmiley

Hur som helst så stannade vi och plockade upp den lilla rymlingen, det var en riktigt stor och fin rödörad vattensköldpadda, h*n verkade inte ha gått så långt då fötterna var hela och fortfarande pigg och glad. Vi gick runt till de närmsta husen och försöka hitta ägaren men ingen var hemma, lite längre fram på vägen fick vi tag på två personer som var hemma men tyvärr var ingen av dem ägaren till sköldpaddan och de visste heller ingen i grannskapet som ägde någon sköldpadda.

Vi stannade hos kompisens föräldrar för en vätskekontroll både för oss och för sköldpaddan som fick simma runt lite i en balja. Jag kontaktade polisen som tyvärr inte hade fått in någon anmälan om någon försvunnen sköldpadda men de skulle höra av sig sa dem.

Efter att ha ringt runt lite mer så bestämde vi oss för att åka tillbaka hem till Söderhamn för att installera sköldpaddan hemma hos mig tills vidare. Som tur var så såg jag att det stod en bil vid ett av husen vi besökte tidigare där ingen var hemma. Tro det eller ej men det var faktiskt därifrån som sköldpaddan hade smitit!!

Sorgligt nog så är det fortfarande 2st sköldpaddor på rymmen då de hade lyckats smita ifrån deras simbassäng igår, en ensam sköldpadda satt kvar i vattnet som verkade glad över att få sällskap igen när jag släppte ner “vår” rymling till sitt hem igen.


Så kan det gå, så ni som har egna sköldpaddor ute i dammar under somrarna, se till att det är rymningssäkert för sköldpaddor kan verkligen klättra och gillar att vara ute på upptäcksfärder!



Ibland går det bra

Solskenshistorier Posted on Mon, July 18, 2011 16:50:53

Ibland går det bra, det har det gjort denna gång. Riktigt fantastiskt bra!

Det började med ett telefonsamtal till vår jourtelefon i fredags om att en person hade sett en birmakatt på Norralagatan. Vi kunde inte ta in den direkt utan började leta vägar och möjligheter på att få in den tillfälligt för att kolla eventuell idmärkning.

På söndagen ringde polisen upp oss och berättade att det var en person som hade lämnat in denna birmakatt på stationen och de undrade nu om vi kunde ha hand om den tills eventuell ägare hört av sig, som tur var så hade vi löst detta med placering av katten så han hämtades på stationen.

De som ställde upp och tog hand om katten trodde sig även veta vem ägaren var så ett telefonsamtal senare så hade kattens ägare lokaliserats. Lord som katten heter hade haft en kattvakt hos sig då ägarna varit bortresta, Lord hade lyckats tagit sig ut men som tur var så hade några vänliga själar sett honom, plockat in honom och lämnat hos polisen som i sin tur kontaktade oss.

Så när ägarna är tillbaka får de äntligen återförenas med sin lilla rymling smiley

Så, även innekatter kan smita ut, vi vill därmed påpeka än en gång hur viktigt det är att ha sin katt idmärkt – samt att idmärkningen även är registrerad! Annars hittar man inte uppgifterna till ägaren.



MASSOR MED MAT!

Solskenshistorier Posted on Sat, May 14, 2011 12:07:37

Tjosan!! sa Bull. Prosit! sa Bill.

Regnar det inte strömming från himlen så kommer det en jättebil (hemsk) med jättegod mat!

Jourmatten höll på att städa…vi fattar ingenting, konstigt sätt att städa….alla möbler ut. Sessan har inspekterat och funderat. Det ordnar sig väl, tänker hon, det brukar ordna sig. Bara vi får mat….(då anade hon inte vad som var på gång smiley)

Vilket stök! sa Bill. Och bök, sa Bull. Va ÄRE DÄR??? Kommer det fler katter? Å neeeej, sa Bill, som är den klokare av dom två…då blir det fler om maten!!! Fler mat, är det inte bra det då? sa Bull. Det tycker i alla fall jag.

Jag sa ju det, sa Bull, fler mat är väl bra!! Till mig så klart. Tjaaa, ni får väl smaka lite ni andra också då…om ni är snälla mot mig alltså smiley

Lilla Trocadero, eller Loranga, eller Zingo….hälsar. För små för att äta min mat, sa Bull. Tur igen, sa Bill.

Alla katterna hos Bill & Bull tackar jourmatten Naomi Olofsson SÅ HEMSKT MYCKET för att hon ordnade all den goda maten åt oss!! Mjauu på dig! smiley



Det finns glada dagar också

Solskenshistorier Posted on Thu, April 14, 2011 00:43:09

Hej! Jag heter Kingen. Först kallade dom mig för Svartsvans – gissa varförsmiley

Så här såg jag ut när jag fångats i fälla. Det var i vintras, kallt och snöigt. Det gällde att äta det som fanns så jag gick fram och åt fastän den här mojängen såg väldigt skum ut…där inne fanns det jätte-jättegod mat! Men mycket riktigt – pang sa det och så satt jag där. smiley (God mat i alla fall…)

Usch det var hemskt. Då fattade jag inte att det var det bästa som kunde hända. Människan som hade matat mig hela sommaren måste åka långt bort och jobba så hon ringde till Bill & Bull och bad om hjälp. Det var ju snällt! Nu är hon förresten min fadder. Hon heter Kerstin. – Ja så kom jag till jourhemmet då, och här finns det en jourmatte. Konstigt ord men bra är det…för jourmatten har kommit till mitt rum med mat varje dag, olika goda saker. Mest tycker jag om såna där bönor som knaprar när man äter dom. Råa äggulor tycker jag också om.

Eftersom jag är en osedvanligt envis kisse så tog det fem månader innan jag ville komma fram när jourmatten var i rummet. Men hon är lika envis hon också. Efter två-tre månader tog hon hit en sak som lyser och surrar – obehaglig! – och där sitter hon och klickar och klickar i timmar. Suck. Till slut blev jag lite nyfiken så jag lade mig en bit ifrån och kollade vad hon gör egentligen. Ibland hade hon med sig nån som hon kallar för Klas. Slyngel! säjer jag. Han mopsar upp sig och ska mästra mig…du, han är HÄLFTEN så stor som jag!!

För ett par dagar sen tröttnade jag tvärt på att vara nån blyger, så jag gick fram till jourmatten och lät henne klia mig lite. Va det var skööönt!! (Vad hon blev förvåååånad!! smiley) När hon sen började att borsta mig, då var saken klar. Nu hoppar jag upp i hennes knä så fort jag kan, har jag tur så blir jag borstad.

Jourmatten säjer att jag är en fin kisse och att hon är så glad att jag är tam. Tam? Hon säjer att jag måste ha varit en knäkatt tidigare. Ja hon pratar så mycket, man fattar inte…men det spelar ingen roll, hon är bra på mat och borstar mig när jag vill.

Det är jourmatten som döpt mig till Kingen. Snyggt namn på min ära, bra namn på en så stilig kille som jag är….tur man inte heter Klas Klättermus i alla fall…han HETER det, den där grå blöjtuffingen, det är sant!!! smiley

Godnatt gott folk, sov gott! Det tänker jag göra. Som alla andra katter – PÅ sängen och inte längre under den. Jag har ätit och nyss blivit borstad – kattlycka! smiley



Bonusbio

Solskenshistorier Posted on Tue, March 22, 2011 11:05:11

NU har jag kursat hela natten! Jag har lärt mig hur man lägger upp filmer på den där “tubkanalen”, vad det är vet jag inte riktigt, men jag vet hur man gör.

Jag har INTE fattat hur man lägger upp filmer på bloggen, men jag har lärt mig vad en länk är.

Jag lyssnade så uppmärksamt så ni kan inte tro!! Nu har lilla jourmatten filmat (fast jag ville helst sitta i hennes knä, så det är lite skakigt.) Klicka på länken nedan.

Bonusbio.

Puss i pannan// Bonus



Bonustillägg

Solskenshistorier Posted on Mon, March 21, 2011 16:40:19

Lakritstrollets jourmatte är sjuk så nu passar jag på att göra mina första egna stapplande tassavtryck på den här bloggen. Jag vet att jag har blivit presenterad förut för MIN jourmatte läser Bill & Bull bloggen som godnattsaga för mig.

Om ni inte har hört talas om mig tidigare kan jag tala om att jag är föreningens viktigaste kisse för jag är en BONUS!!!

Fattar ni hur svårt det är att försöka gå på ett sånt här underlag när man just har kommit på att man kan använda tassarna till annat än trampa på mammas mage med?

Igår flyttade det in ett monster hos oss!! Inte för att jag begriper varför det ska vara nödvändigt men jourmatte påstår att det finns andra djur, som inte är katter, som behöver hjälp. Monstret heter tydligen “Kanin” och det måste vara ett mycket skojigt monster för min JM skrattade så hon grät när hon såg henne.

Min mamma säger att Kanin ser ut som en myskoxe(?)….inte för att jag vet vad det är men mamma har tydligen någon gammal morbror som vet hur såna ser ut och han har tydligen sagt att de ser ut såhär. Jaja, om mamma har sagt det så är det så för min mamma är mycket klok….

….och vacker!!! smiley Hon har samma namn som föreningens ordförande- Lillemor. (Jag tycker att hon är en ganska stor mor jag?!)

Nu ska jag gå kurs så att jag lär mig att visa filmer här också….min JM påstår nämligen att bio, det är något som tvåbeningar gillar.

Puss i pannan på er allihopa// Bonus



Hälsning från Linus

Solskenshistorier Posted on Mon, March 07, 2011 13:19:42

Vi har fått en sådan fin hälsning ifrån katten Linus matte och husse, Linus är adopterad ifrån Djurskyddet Hoppet 2009 så många av oss känner igen grabben smiley

—–

Hejsan!

Jag följer er blogg och även er Facebook-sida och tycker att ni gör ett makalöst bra jobb!

Jag såg på er blogg att ni gärna emottog berättelser och bilder från era
tidigare utadopterade katter så jag tänkte skriva ihop en liten
berättelse om vår “underkatt”.

Vi adopterade Linus från Djurskyddet Hoppet i mars 2009.

Vi hade riktat in oss på en stor herre, Baltasar, som såg så go´ och
mysig ut, men när vi skulle bekanta oss med honom så tyckte vi inte alls
att vi passade ihop. Ni släppte ut Linus från sin box där han satt med
Figo och Hjalmar i samma veva, och berättade att han gärna ville gå runt
och kika och tyckte att rumskamraterna var tråkiga där de satt på sitt
klösträd högt upp i luften.
Linus klev snabbt ut ur boxen, tittade på oss med sina stora, fina, gula
ögon och skrek rakt ut. Vilket han har fortsatt med sen dess…


De första veckorna funderade vi vad vi gett oss in på, han skrek i
princip dygnen runt och bara knatade omkring. Vi hade dock is i magen
och tänkte att det nog går över snart, och förlikade oss med att vi
eventuellt skulle få ha en gaphals till katt.

Efter några veckor eller månader så började han dock sluta skrika på
nätterna, endast på dagarna när han, och vi, är vaken. Nu har han
minimerat skrikandet till att endast göra det när vi är i köket.

Han har en stor personlighet, när vi sitter och tittar på TV på kvällen
så kan han släppa ut en klo, titta på oss under bordet (likt ett barn
som “tittar under lugg”) och dra i en maska i mattan, släppa den så att
det smäller, så ser man nästan hur han ler när vi säger åt honom att
sluta. När han gör det för andra och tredje gången och man reser sig upp
för att hämta upp honom i soffan så jamar han högt och “burrar”, som vi
säger. Jag har aldrig hört detta lätet hos en katt, det låter nästan
som han kurrar, fast mer inåt. Jättesvårt att förklara, men han är
underbar och jag har inte för en sekund ångrat alla sömnlösa nätter.

När han sitter i fönstret och ser ut på folk och fä som går eller åker
förbi så glömmer han bort sig att det är en ruta emellan så han trycker
nosen mot och lämnar små “grisnäsor” som vi säger, det blir som ett
blött litet tryne på fönstret. När grannarna släpper ut sina hundar på
gården så trycker han fast nosen och följer dom med blicken så det blir
långa “grisspår”… I början tvättade jag fönstren flera gånger i
veckan, men har nu insett att det inte spelar någon roll. Det blir nya
på en gång 🙂


Linus har fått en kattlucka som han första veckorna sprang in och ut i
bara för att han kunde, trots att källardörren stod öppen (som luckan
sitter i) så gick han genom luckan istället för att gå genom dörren.

Linus har inte varit mycket för kel under dessa år, och den sista tiden
så har vi saknat en misse att mysa med i soffan, så en eftermiddag var
vi ut till Lillemor Lööf för att titta på en kompanjon. Vi fann dock
ingen som riktigt klaffade med oss, så vi tänkte avvakta tills ni får
ert efterlängtade katthem och eventuellt kika på en ny familjemedlem
där. Som om Linus förstod vad som hållit på att hända (att han inte
längre skulle få vara ensamkatt med all uppmärksamhet riktad bara åt
honom) så har han nu börjat komma till oss i soffan, han kan till och
med ligga bredvid en stund och få lite kli på magen, och favoriten är
när vi ställer oss på alla fyra på golvet så han får buffa sitt huvud
mot våra och “stryka oss” på näsan eller hakan så man blir lika grå av
päls som han…

Han är även lite av en tjuv… Lämnar man ett glas mjölk framme på
datorbordet så kan man räkna med att finna ett grått huvud i där,
lapandes mjölk. Han vill heller inte ha en vattenskål, han vill ha ett
glas vatten bredvid diskhon. I början drack han endast vatten ur kranen,
men vi har visat honom att stillastående vatten också är gott.


Detta blev en lång historia, men han är en kär familjemedlem, och jag
och min sambo frågar oss ofta vad vi gjorde innan Linus flyttade till
oss, vad vi pratade om, och så vidare.

Så jag vill återigen tacka er för det fenomenala arbete ni gör, och låt
den missvisande kritiken och käppar i hjulet ni fått under dessa år
rinna av er, för inget av det stämmer, och folk är endast avundsjuka på
er! Det är vad jag tror! Så stå på er och fortsätt ert bra arbete!

Med vänliga hälsningar
Marion, Andreas och Linus



Sune är räddad!

Solskenshistorier Posted on Thu, January 13, 2011 22:27:55

Inne på vår facebookprofil har vi under en veckas tid kämpat med att försöka rädda hankatten Sune. Han har en tragisk historia bakom sig då hans matte blivit så pass dålig så hon skulle troligtvis inte komma tillbaka från sjukhuset. Sune skulle avlivas då det inte fanns någon i familjen som kunde ha hand om honom.

Sune var bara runt 5år, kastrerad, idmärkt och fullt vaccinerad – inte skulle han få behöva somna in för att ingen kunde ha hand om honom? Vi la ut linor på facebook och hoppades att på så sätt hitta ett nytt hem till honom. Det lyckades med att skjuta upp avlivningen så att Sune skulle få en bättre chans att hitta nytt boende.

Först verkade det som att han skulle få komma till ett hem inte långt ifrån Arbrå där han bor, dock drog sig den personen ur i sista sekund. Eftersom vi har fullt i våra jourhem så kunde vi inte ta emot honom direkt, tack vare våra underbara vänner på facebook så har det i dagarna ramlat in flera lösningar för denna misse, även transporthjälp från Arbrå till Söderhamn har lyckats lösas.

Så idag när vi ringde och skulle försöka samordna det hela så får vi ett mycket glädjande besked! Sune får stanna kvar hos paret som haft hand om honom då de inte vill skiljas från denne underbare herre. Hurra! smiley

Glädjen är stor då Sune har fått ett permanent hem och inte behöver oroa sig för att behöva flytta en gång, det räcker väl med sorgen över att han mist sin matte.

Lycka till i ditt hem nu Sune! Och tack alla ni som hjälpt till att kämpa för ett nytt hem för honom, tack ni som delat, tipsat och erbjudit honom en jourhemsplats smiley

Vi älskar lyckliga slut!